Ivan Hansen [1975-1976]

Allt började med min hemstad Köpings vänort i Norge. På den tiden hade många svenska städer vänorter i de övriga nordiska länderna. Vår vänort i Norge hette Grimstad som låg söder om Oslo, längs fjordens västra sida. Jag gick i femte klass på Nibbleskolan. Vår lärare, Gunilla Hedenblad, hade fått en skolan i vår norska vänort att skicka brev till oss. Var och en skulle få en brevvän. Min blev Ivan Hansen. Jag började skriva tillbaka och berätta lite om mig, mina intressen och min familj. Det dröjde ett tag men sedan kom hans svar.

Vi fortsatte att skriva till varandra det närmaste året. Jag har alla breven sparade i en låda i mitt förråd. När vårterminen i sexan började hade vi kommit överens om att jag skulle resa för att besöka honom under påsklovet. Det kändes förstås mycket pirrigt då det skulle bli min första utlandsresa, fastän bara till Norge, men ensam utan föräldrar eller, som idag, någon mobiltelefon. Det här var 1976 och långt före dagens digitala tid.

Morgon, lördagen den 10 april. Stod på perrongen till Köpings järnvägsstation.